Miou Concept Blogg

Miou Concept Blogg

Träning, Kurser och Grubblerier

Miou Concept är företaget som har träningspass för privatpersoner och företag runtom i Västsverige. Miou Concept drivs av instruktören, tränaren och läraren Christel de Lang och har ingen fast lokal: Vi huserar i ERA lokaler, gym, företag, danshallar, föreningslokaler, vardagsrum och gymnastiksalar i och runtom Göteborg, Lerum & Alingsås för att komma dit DU är. Träning kan även beställas till privata sessioner/tillställningar i form av Personlig Träning, Möhippa, Fest eller för er i Seniorföreningen eller Föräldragruppen. Lev aktivt - lev lätt!


Med rätt att tycka

Maj 2013Posted by Christel Mon, May 20, 2013 22:45:21

Undertidenmusik: Maria Mena - "Never Mind Me"

En svensk tiger. Neutrala människor en efter en, vi går inte in på djupet, vi delar inte med oss och vi löser för guds skull inga problem. Tyst, bara tyst. Vi tiger käft tills det bleknar bort. Allt från alkoholproblem, olycklig kärlek och ångest till glädjebonanza och ren kåtlust. Stilla sig.

Att tycka är dock okej. I tystnad väsa över folks sätt. Gotta sig.

Man kan tycka att brorsans ungar är helvetet på jorden – men man säger inte det.

Man kan tycka att ens mor tagit i lite hårt med alkoholen nu fjorton gånger (alternativt fjorton år) för mycket – men man säger inte det.

Man kan tycka att grannen har ett jävla sätt – men det säger man såklart inte.

Man kan vara så trött att kroppen inte reser sig upp på morgonen – men inte skall det sägas nåt.

Det finns dock några undantag. Mmmmm. Undantag då vi får lov att tycka högt - att ge tyckandet en röst, och fanihellevette vad det tycks HÖGT OCH LJUDLIGT DÅ! All vår samlade tystnad ackumuleras in i ett tyckande från djupet av vår undertryckta, missnöjda, kvävda och kränkta varelse för jösses vad det är skönt att med rätten i ryggen få lov att skälla ut. Att hötta. Skrika. Anklaga. Bestämma. Tipsa. Redogöra för sakernas tillstånd.

Det är folkliga saker som t.e.x;

VM i en vilken sport som helst med många män i.

Eurovision.

Vädret.

Politiker som begår misstag.

SJ, alla tåg på SJ och alla som jobbar på SJ utan undantag. Alltid. Detvardåfan.

Alla får tycka. JÄTTEHÖGT! AAAAaaa! Ett två tre TYCK.

Men så är det en sporadisk mängd andra saker som man också får lov att ljudligt spy galla över utan att vara tabu, t.e.x;

Tjejer som gjort skönhetsingrepp. Vilket som helst.

Tjejer med små och tajta kläder.

Hundägare och deras hundar.

Här är det också okej att besinningslöst raljera och hysta ur sig hur man nämligen vet hur det är, för plötsligt är hela Sverige beteendevetare, psykologer och hundcoacher.

Eftersom jag inte gjort några skönhetsingrepp och inte trivs så jättebra i väldigt små och tajta kläder behöver jag inte utstå människors extremt låga IQ och ännu lägre EQ vad gäller kommentarer till höger och vänster om att min självbild skulle vara sned, att det är synd om mig, att allt bottnar i en komplicerad familjesituation och sökandet efter en fader samt att jag är en svag individ som är ful från början och ännu fulare nu efter vilken injektion eller vilken operation jag nu valt att genomgå för mina egna pengar. Däremot är jag hundägare. Och det stannar inte där, jag är hundägare till en (håll i dig) problemhund. En kamphund. En mördarhund. En farlig hund. Det gör att man får lov att vara precis hur otrevlig man vill mot mig. På stan, i skogen, på gatan, vid havet. Man får lov att säga att man tycker att hunden är ful. Man får lov att säga att man inte tycker om ”sånadär”, rakt till mig.

Jag kan inte räkna gångerna jag har fått kommentarer som;

”Håll koll på den där”

”Ta bort den”

”Tänk på hur du uppfostrar en sån”

”Du kan inte göra på det viset med en sådan”

”Det fattar du väl att såna måste hållas kopplade!”

”Den kan du inte ha här”

Oprovocerat. När hunden är tyst. När han sitter stilla. När han inte ens tittar åt imbecillens håll.

Man får dessutom lov att behandla mig som om jag var helt bakom flötet, tala till mig som att jag var tre år och hålla föreläsningar för mig på bussen eller i parken om att jag skall göra på ett visst sätt med hunden, när jag helt uppenbart redan gör precis så – eller på vilket sätt jag nu väljer att utan ryck och slag uppfostra den hund som jag räddat från avlivning efter en livsstart i helvetet med svält och misshandel.

Jag säger inte att man inte får lov att vara hundrädd. Jag säger inte att man inte får lov att ha en ståndpunkt. Jag säger inte att man inte får lov att tycka att det är obehagligt när en muskulös 30 kg´s amstaff får en flipp och står och skäller ut i tomma intet efter att ha sett en ekorre, någon stackare på skateboard eller en rolig boll man inte får lov att leka med utan att det går att få kontakt med hunden. Jag säger inte att man inte får lov att skälla ut mig efter noter när jag gjort fel, eller när min hund betett sig illa.

Jag säger bara att dom 95% av gångerna där det inte har skett någonting anmärkningsvärt gällande mig eller min hund som hindrat dig i ditt livs gilla gång – så är jag på intet vis intresserad av att få kastat i ansiktet vad du tycker om läget. Om du bara orkar knipa käft och vara medmänniska så skall jag också knipa käft och inte gå till personangrepp tillbaka mot dig - med vad det nu är som jag tycker om dig för tillfället. Som att du är tjock, har en vedervärdig hårfärg, en kass karaktär, låg empati, dålig hållning, äter skit, är inkompetent, whitetrash, lowlife, har övergött dina autistiska barn, eller bara att du är otroligt respektlös.

För jag får lov att tycka det om dig. Jag har dock vett nog att veta när den informationen stannar bäst gömd djupt innanför mitt pannben till dess att jag kan bearbeta den och släppa taget om den utan att skada dig på vägen.

Till sist: Tack underbara människa som gav mig denhär lappen på bussen härom veckan när jag åkte med mina hundar i en överfull Expressbuss. Jag börjar fortfarande gråta av glädje när jag tittar på den.



  • Comments(0)//blogg.miouconcept.se/#post102