Miou Concept Blogg

Miou Concept Blogg

Träning, Kurser och Grubblerier

Miou Concept är företaget som har träningspass för privatpersoner och företag runtom i Västsverige. Miou Concept drivs av instruktören, tränaren och läraren Christel de Lang och har ingen fast lokal: Vi huserar i ERA lokaler, gym, företag, danshallar, föreningslokaler, vardagsrum och gymnastiksalar i och runtom Göteborg, Lerum & Alingsås för att komma dit DU är. Träning kan även beställas till privata sessioner/tillställningar i form av Personlig Träning, Möhippa, Fest eller för er i Seniorföreningen eller Föräldragruppen. Lev aktivt - lev lätt!


Ett fräckt plejs.

Juli 2014Posted by Christel Sun, July 13, 2014 20:02:44

Textens För - eller Efterrätt: Portlandia - Dream of the 1890s


Jag skulle ha en lampa.

En rejäl sak, läslampa, gärna svart. Någonting att bryta av med, tung i utseendet. Lite gött välanvänd, van vid människor och med en historia om smuts och arbeteri och gedigen design.

Flera gånger hade jag gått förbi den pyttelilla inredningsbutiken med gamla grejer i. Det var en butik som var fräck för den hade ingen skylt utanför som sade vad butiken hette utan bara någonting nonchalant skrivet i vitt - i farten - om en öppettid på ett av fönstren. Svårt och jävligt skall det vara att komma sig in.

Där inne satt min lampa och väntade på väggen. Den var enkel, svart och berättade skitmycket grejer om saker som har hänt och människor vars liv utspelat sig intill den. Men det var inte öppet. Det var inte öppet så värst många gånger alls, men en gång var den öppen – fast stängd för någon var på lunch. Sedan var den dock öppen, så då gick jag in.

Innanför dörren satt en svart tavla där någon obrytt skrivit vad stället hette och när det var öppet. Bra. Då vet man när man är där inne att det är öppet. Fast, ingen bryr sig riktigt, man bara glider in. Har vägarna förbi. Hänger ut mellan en rostig zinkbalja och en trasig instämplingsapparat. Dricker svagdricka och pallar äpplen. Dansar schottis och köper karamelljävlar för fem öre.

Det jobbade någon där, och han skojade inte men han hade gjort i ordning sig jättejättelänge hemma och mustaschen var nyklippt och han hade för korta yllebyxor med gamla hängslen och tjockbågade glasögon och rutig skjorta och ljusbruna skinnskor och sade jag att han inte skojade för han hade sotarmössa också (hur dom sitter fast? Vet inte. Ingen vet). Hemma hade han även en brun hatt, men det visste ju inte jag för den låg ju där hemma och vi hade aldrig setts förut – jag kunde ju bara spekulera. Det var extremt tyst.

”Hej! Jag vill gärna kika på lampan där borta!”

”Mm.”

”Vad kostar den?”

”Åttahundra kronor”

”Oj. Ojdå. Är det en Brottby?”

”Eeee...nej”

Jag gick halvvägs fram till lampan. Hoppade över ett renhorn och en korgstol och en rostig oljedunk. Det stod svindyra saker i teak i vägen så jag kom inte fram.

”Jag kanske kan flytta på dessa grejerna här lite?” sade jag och pekade på femtiotalsgrejerna. Han stod kvar.

”Ja” Jag kikade in under kåpan.

”Jaha...det är ingen lampa i här, nej?

”Näe...eee...nä – det är ingen..., asså inga grejer i”

”Nähä....Du menar att det är ingen armatur i heller då alltså?

”Nä. Ingen armatur.”

”Okej...men...jag kanske kan bygga nåt käckt. Är det hål i stommen och ledarmen hela vägen bak här då – till väggen?

” Jag...vet inte riktigt.” Lampan var fastskruvad i väggen.

”Nähä nej. Men – du kanske kan plocka ned lampan till mig så att jag kan kika?”

”Jaaa....jo.”

Han tog tag i lampan och vickade lite. Han gick in bakom ett skynke och kom tillbaka ut igen.

”Nä...jag har visst ingen skruvmejsel.”

”Du har ingen skruvmejsel?”

”Nej”

”Du har ingen verktygslåda, eller kan kika med nån granne eller så?”

”Eeeeh, nä...”

”Men – det är din butik eller?”

”Ja – ja precis”

”Så lampan som du säljer kan du inte sälja för du kan inte få ned den och sälja den?”

”Hrrm...nä...”

”Okej. Kanon. Ha det så gött du, hej.”





  • Comments(2)//blogg.miouconcept.se/#post120